och skolorna har börjat. De flesta har börjat jobba igen.
Nu är det hög tid att göra en plan för de kommande tolv månaderna.
Många vet redan vad de skall göra nästa år på semestern och de tio till elva månaderna fram till dess kommer att gå lika fort som de gjorde detta året som gått.
Med åren har jag lärt mig att det känns bra att göra en plan för vad man vill göra och hinna med inom kommande framtid, typ ett år framöver från och med nu.
Då känns tillvaron mer överskådlig.
Man gör ett mentalt schema, typ. Man har det med sig i huvudet.
Omedvetet ligger det någonstans i den mänskliga hårddisken och påminner oss om att vi faktiskt vill prestera och förändra, tillföra saker till våra liv och så vidare.
Skriv ner ett årschema cirka en A4 eller 2, skriv ut och stoppa i en plastficka.
Läs det flera gånger om och om igen för att memorera det.
Förvara det sedan i/på nattduksbordet. Plocka fram då och då, eller varje kväll om du vill.
Vi vill ofta göra nya saker eller kanske ändra vår situation, privat eller yrkesmässigt. Men kommer inte till skott.
Åren går och vi går omkring med samma tankar och drömma som förra hösten och hösten före det : )
Gör det enkelt. Skriv punkter eller en enkel mindmap/minneskarta.
Så här kan det stå:
Se över min hälsa, kondition, sportsliga aktiviteter.
Lära mig något nytt. Språk, måla, laga mat etc.
Vad vill jag göra, åstadkomma och förändra på jobbet?
Vad vill jag förverkliga av mina tankar, drömmar och ideér?
Familj/relationer. Vad kan jag göra där?
Skriv/rita
Exempel:
1 Jag vill börja promenera tidigt på morgonen för annars hinner jag aldrig med det. Före alla andra vaknar.
2 Gå en konversationskurs i franska.
3 På jobbet vill jag bli en vinnare och nå framgång.
Vad skall jag börja med? När? På vilket sätt? Kan de hjälpa till med en utb eller kortare kurser? Fråga.
4 Läsa fler böcker i stället för att titta på TV eller sitta och surfa. Jag skall hinna med minst tolv böcker. Välja annorlunda. Fråga på biblioteket.
5 Gå på gratisföreläsningar (finns på skolor, högskolor, universitet och bibliotek). Kolla upp och planera, skriv in i agendan.
6 Skall vika tvätt ihop med hela familjen som en aktivitet och sedan lägga in i garderoberna tillsammans.
7 Fler utomhusaktiviteter och picnicar fastän vädret börjar bli sämre. Inga dåliga väder, bara dåliga kläder. Höstgrillis med några vänner.
8 Planera en kul fest.
9 Göra mig av med saker som jag inte behöver.
10 Gå med i en klubb, nätverk eller liknande för att träffa likasinnade och utvecklas.
11 Gå till badhuset med barnen en gång i veckan.
12 Spendera en kväll på tu man hand med maken då och då. Låt barnen sova över hos kompisar.
13 Skriva minst ett handskrivet brev/kort i veckan. Det är alldeles för lite sådant nu för tiden.
14 Skriva dagbok?
15 Se över hela familjens kostvanor.
Vad stoppar vi i kundvagnen. Shoppa sådant som jag inte gör annars.
Rödbetor istället för....något annat.
Ta en annan filmjölk än den vanliga, ett annat bröd, nya kryddor.............
Ungefär så här kan det se ut.
Var och en kan göra det så detaljerat som den vill
Checka ditt schema då och då och se vad du uppfyllt.
Vissa är mer dooers än andra och för dem räcker det att kolla av schemat då och då.
Jag känner mig själv.
Jag behöver sätta mig med min kalender och planera lite utförligare.
Gör som det passar.
Lycka till!
onsdag 25 augusti 2010
Rekrytering/Recruitment
Från Wikipedia
Rekrytering är processen att söka, attrahera och kontraktera mänskliga resurser till att utföra någon form av arbete eller uppgift. Rekrytering är egentligen en gammal militär term som betyder att förse med nytt manskap (rekryter) som ersättning eller till förstärkning av truppstyrkan.
Traditionellt har en organisations personalfunktion haft en stor roll i rekryteringsarbetet, men detta har till del förändrats då allt större delen av de administrativa momenten i processen hanteras elektroniskt. Som exempel kan nämnas webbtjänster för annonsering och CV-hantering. Vidare används ofta personalsystem internt hos företag och organisationer för att hantera kandidater på ett systematiskt vis.
Rekryteringsprocessens moment
* Behovsanalys och kompetensprofil
(Behöver man rekrytera och i så fall vilken kompetens behövs?)
* Formulering av annons/erbjudande om arbete
* Val av kanaler för rekrytering och publicering av annons/erbjudande
* Mottagande av ansökningar
* Grovt urval (första urval)
* Inbjudan till intervjuer av slutkandidater
* Intervjuer
* Referenstagning
* Eventuell testning (personlighetstester, anlagstester etc)
* Slutligt urval
* Överenskommelse om anställningsvillkor och anställningsavtal
Ibland kan man se att hela rekryteringsprocessen avslutas i och med introduktionen på den ny arbetsplatsen.
Aktörer som sysslar med rekrytering
Företag och organisationer genomför ofta rekryteringen själva men det är också vanligt att engagera professionell hjälp. Sådan hjälp kan komma från bemanningsföretag, rekryteringsföretag och headhunters. Skillnaden mellan rekryteringsföretag och headhunters ligger främst i olika begränsningar i arbetsmetoder. Enkelt uttryckt har headhunters färre etiska regler att förhålla sig till, till exempel kan de kontakta potentiella kandidater utan att denne själv gjort ett aktivt val om att söka sig vidare. Detta gör att det kan anses som kontroversiellt att använda sig av headhunting, som också är det mycket sällan förekommande inom offentlig sektor.
Rekrytering är processen att söka, attrahera och kontraktera mänskliga resurser till att utföra någon form av arbete eller uppgift. Rekrytering är egentligen en gammal militär term som betyder att förse med nytt manskap (rekryter) som ersättning eller till förstärkning av truppstyrkan.
Traditionellt har en organisations personalfunktion haft en stor roll i rekryteringsarbetet, men detta har till del förändrats då allt större delen av de administrativa momenten i processen hanteras elektroniskt. Som exempel kan nämnas webbtjänster för annonsering och CV-hantering. Vidare används ofta personalsystem internt hos företag och organisationer för att hantera kandidater på ett systematiskt vis.
Rekryteringsprocessens moment
* Behovsanalys och kompetensprofil
(Behöver man rekrytera och i så fall vilken kompetens behövs?)
* Formulering av annons/erbjudande om arbete
* Val av kanaler för rekrytering och publicering av annons/erbjudande
* Mottagande av ansökningar
* Grovt urval (första urval)
* Inbjudan till intervjuer av slutkandidater
* Intervjuer
* Referenstagning
* Eventuell testning (personlighetstester, anlagstester etc)
* Slutligt urval
* Överenskommelse om anställningsvillkor och anställningsavtal
Ibland kan man se att hela rekryteringsprocessen avslutas i och med introduktionen på den ny arbetsplatsen.
Aktörer som sysslar med rekrytering
Företag och organisationer genomför ofta rekryteringen själva men det är också vanligt att engagera professionell hjälp. Sådan hjälp kan komma från bemanningsföretag, rekryteringsföretag och headhunters. Skillnaden mellan rekryteringsföretag och headhunters ligger främst i olika begränsningar i arbetsmetoder. Enkelt uttryckt har headhunters färre etiska regler att förhålla sig till, till exempel kan de kontakta potentiella kandidater utan att denne själv gjort ett aktivt val om att söka sig vidare. Detta gör att det kan anses som kontroversiellt att använda sig av headhunting, som också är det mycket sällan förekommande inom offentlig sektor.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)