Globertrotter, Vagabond eller bara Rastlös själ!
En gång globertrotter, alltid globertrotter.
Eller vagabond. Hur som helst så är detta människor med rastlösa själar.
Precis som folk som flyttar mycket. Det handlar om längtan.
Att komma bort, att försvinna, att hitta nytt eller bara göra annorlunda.
Det handlar om en längtan och att lämnat det som varit.
Vissa flyttar ofta på hemmaplan. Alltså i staden eller kommunen där man bor.
Bara att få byta bostad. Slänga ut det gamla och få börja om. För andra krävs det vidare vyer. Städer, landskap och länder. Världsdelar.
Det handlar också om rastlösa själar.
För vissa är det nog att bo på samma ställe hela livet. Arbeta med samma ska etc. Somliga människor flyttar till en lägenhet eller ett hus och bor där i princip hela livet eller möjligen flyttar de ett par gånger innan de finner sin plats.
För en del är det samma sak med arbete. De skaffar sig ett arbete och stannar där är nöjda och lyckliga. För oss med rastlös själ funkar inte den typen av liv.
Vi flyttar många gånger, till olika platser, till och med olika städer och länder.
Vi utbildar oss och byter arbete och även inriktning på arbete.
Vi vill ha nyhetens behag.
Vissa gör det genom partners. Alltså byter partner stup i kvarten.
Själv gillar jag inte tanken på att byta partner stup i kvarten, ofta, eller vart tredje år. Men jag kan mycket väl tänka mig att flytta, se nytt och upptäcka annat och andra saker och nya platser. Jag tycker om tanken på nya människor, nya vänner och nya saker att göra och influeras av. Tillsammans med min partner.
Men samtidigt när jag är denna rastlösa själ behöver jag trygghet.
Trygghet i vänner och familj som alltid finns där jag lämnade dem senast.
Jag vill ha dem i mitt liv. Jag behöver dem.
Men jag behöver också mitt annorlunda, oregelbundna liv.
Med uppbrott, nyheter och osäkerhet.
De med stabila själar, som trivs där de är gör mig trygg.
Kanske blir jag sådan i ett annat liv. Men inte nu.
Önskar att jag var sådan eftersom livet verkar lättare på det viset.
Men, jag söker vidare efter nya platser, nya äventyr och även nya vänner.
Även att jag har mina bästisar. Spridda i världen. Också de svenskar, med rastlösa själar, vissa av dom och andra med en fundamental trygghet som jag avundas dem.
Vad gör man mot sina barn genom att vara Globertrotter, Vagabond och har en rastlös själ? Blir de likadana eller kommer de att söka trygghet på ett helt annat sätt än vad jag gjort?
Jag har alltid flyttat mycket. Flyttade med min familj, mamma och även efter det att jag flyttade hemifrån har jag flyttat mycket. Har också provat olika typer av arbete.
Men man kan säga att jag alltid är trogen mina intressen, mina bästa kompisar och partners. Har bara bytt livskamrat två gånger. Jag har alltså haft tre stycken män som jag hängt ihop med i en himla massa år. Vad det gäller mänskliga relationer är jag inte lika flexibel som med bostad, platser, länder och arbete. Man måste helt enkelt vara trygg och trogen någonstans. Det är jag med dem som står mig nära, min familj och vänner!
